Övervakning – genom medborgare

Övervakning – genom medborgare

När vi tänker på övervakning så associerar vi det med att staten använder teknisk utrustning för att övervaka oss. Sinnebilden är övervakningskameror och att någon har koll på vad vi gör på internet. Men övervakning är inget nytt fenomen, det är många härskare som använt det genom världshistorien. Däremot är det lättare att övervaka och samla information genom de tekniska framgångar som lett fram till dagens teknik. Men samtidigt har vanliga människor också möjlighet att övervaka och samla information om de styrande. Idag har vi datorer och mobiler som vi både kan övervakas med, men också använda som ett slags försvar. Vi kan rent av ta lån utan uc, så att vår kredit ser bättre ut, och så att vi känner oss mindre övervakade. Men övervakning har alltid funnits och det viktigaste verktyget för makthavarna har alltid varit andra medborgare.

Kina

År 222 f Kr besegrade dynastin Qin sina fiender i Kina och utropade sig till Shi Huangdi – ”den första kejsaren”. Innan dess hade Kina bestått av många små stater som stridit sinsemellan. Dagens Kina såg sitt första ljus. För att hålla kontroll på det nya riket använda han både smarta administrativa metoder, men också övervakning genom medborgare. Om folk gjorde något fel var straffen ohyggliga och de vanliga byborna förmodades spionera på sina grannar och sedan informera staten. Det påminner om dagens Kina. Nästa kinesiska dynastin insåg att befolkningen behövde behandlas bättre och slutade med övervakningen.

Drottning Elisabeth I

Egentligen var det inte drottningen själv som införde övervakning av farliga medborgarna, men det var en svår tid med inre motsättningar och under hennes regeringstid växte det engelska underrättelseväsendet fram. Det fanns nätverk av informatörer då landet låg i ett inofficiellt inbördeskrig mellan katoliker och protestanter (anglikanska kyrkan). Då Henrik VIII övergivit katolicismen och skapat den anglikanska kyrkan, var det inte endast en troshandling, utan främst politik. I den katolska kyrkan är påven överhuvud, medan i den engelska statskyrkan är det monarken. Det här medförde att andra länder ville störta, och även mörda drottningen och återinföra katolicismen. Ett spionnätverk växte fram över både England och på kontinenten. Efter drottning Elisabeth II:s död fortsatte nätverken att finnas kvar och den brittiska underrättelsetjänsten såg sitt första ljus och blev fröet till dagens moderna underrättelsetjänster.

Östtyskland

Efter andra världskriget blev Tyskland uppdelat i två länder: Västtyskland som blev demokratiskt, och Östtyskland som var en sovjetisk satellitstat. Östtyskland hade en ökänd säkerhetspolis, STASI, som tvingade medborgarna att spionera på arbetskamrater, vänner och även familjemedlemmar. Under 80-talet hade säkerhetspolisen blivit så stor att den hade över 90 000 anställda och runt 190 000 inofficiella medarbetare – agenter som vidarebefordrade information. Efter murens fall 1989 och Tysklands återförenande, valde man att öppna arkivet. Idag kan vem som helst läsa STASI:s dokument. Många östtyskar hade, ibland ovetande, en dossier om sig själv.

Övervakningssamhället kräver medborgare som väljer trygghet framför frihet, men som ordspråket säger: ”De som väljer trygghet före frihet får vare sig trygghet eller frihet.”